CARLSHAMNS CASTELL

Historien om Karlshamns Castell är inte bara en historia om en provisorisk befästning som i 200 år ingick i det svenska kustförsvaret. Det är också historien om det danska landskapet Blekinges införlivande i det växande svenska riket och den uppseglande stormakten Sveriges strävan efter Östersjövälde.
 

 

Erik Dahlbergs teckning av det svenska bombardemanget av Castellet i mars 1677. Då var det besatt av danskarna under kommendanten Crumse.

 

Under 1600-talet skakades Europa av Trettioåriga kriget och Sverige, vid denna tid en ren militärstat, drog nytta av detta kaos. Den danska dominansen i Östersjön bröts definitivt 1658 genom freden i Roskilde. Nu var stormakten Sverige som störst.

 

Blekinge ett gränsland

Blekinge utgjorde ett gränsland som ständigt hotades av krigiska hemsökelser. Både svenska och danska arméer drog härjande genom lanskapet. Bönderna i gränsområdet deltog ogärna i konflikterna.

Istället slöt gränsborna sk bondefreder där man lovade varandra, att handeln skulle vara fri och att inte följa sina herrar längre än till gränsen. Gränshandeln var stor. Skogs- och köttprodukter, oxar och järn fördes från södra Småland ner till de blekingska hamnarna. I andra riktningen forslades salt, kläde, säd, fisk, öl och vin.
 

Bodekull

Bodekull var åtminstone sedan tidigt 1500-tal en livligt trafikerad bondehamn och en plats lämpad för skeppsbyggeri. Ortens uppland sträckte sig långt upp i Småland och handeln var stor. På 1640-talet anlades den sk Holländarevägen, som blev en viktig handelsled för de svenska järnmanufakturerna i södra Småland.

 

 

"...avsticka några skansar så och en stad"
 

Bläcket på fredstraktaten i Roskilde hade knappt hunnit torka innan Karl X Gustav skickade Erik Dahlbergh, då generalkvartermästarelöjtnant, till Blekinge och Bodekull. Efter att ha rekognocerat platsen, som kungen avsåg att göra till regionens handelscentrum med örlogshamn och örlogsvarv, fick han ordern att på några veckor "avsticka några skansar så och en stad, som där anläggas
skulle ".

 

Boön

Dahlbergh ritade "Gamle skans" på Boön och gjorde ett förslag till skans på Ortholmen. Hans förslag till stadsplan för Bodekull finns inte bevarad, men har troligen legat till grund till dagens enkla rutnätsplan. Bodekull fick sina stadsrättigheter 1664 och namnet Karlshamn 1666. Boöskansen uppfördes som ett provisorium sommaren 1659 av dagsverkspliktigt folk från Asarums socken, som tillsammans med soldater från från Kalmar regemente i dag och natt arbetade med att frakta jord, baxa sten och timra hus.


 

Erik Dahlbergh

Erik Jönsson, adlad Dahlbergh,

tillhörde dem som gjorde karriär

inom den nya byråkratin i

stormaktens Sverige.

Erik Dahlbergh hade många

talanger. Han var byråkrat och

tecknare, arktiekt och militär.

I stora kopparsticksvolymer fick

han förhärliga kungens bragder

och han utgav praktverket Svecia

Antiqua et Hodierna - Det forna

och närvarande Sverige, där

stormakten avbildas, men också

förhärligas.

Han gjorde stadsplaner för bl a Göteborg, Karlskrona och

troligen Karlshamn, ritade befästningar i mängd liksom

nyttobyggnader och kyrkor.

 

Blekinge ockuperat

Någon medveten försvenskning i Skåneland igångsattes inte efter 1658, men människorna märkte ändå snart att det var nya herrar som styrde. Kraven på befolkningen blev hårdare i fråga om skatter och pålagor och fogdarna for hårt fram. Till detta kom en nedgång inom ekonomi och näringsliv. Människorna i de ockuperade landskapen hade alltså inte svårt att välja sida när en dansk armé på 15000 man i juni 1676 landsteg söder om 1 lelsingborg och det Skånska kriget var ett faktum.

 


 

Frisholmen

När danskarna anföll insåg man att skansen på Boön måste flyttas. Dahlbergh valde Frisholmen. Under några hektiska sommarmånader 1675 uppfördes en provisorisk fästning. Två blockhus och en mursträckning med fyra kanonbatterier på den nordvästra delen iordningställdes.

 

Kastellet har haft 16 batterier. Av dessa var bara två uppmurade av sten och kunde bära de tyngsta kanonerna. De övriga batterierna var timrade. Under långa perioder kunde man inte skjuta från dem, utan att riskera att de föll ihop. Kanonernas storlek mättes i pund. Ett pund motsvarar ungefär 0,5 kg. De största kanonerna, 24 pundarna, slungade alltså iväg 12 kilos kulor och granater

 

Kastellet på 1740-talet

Efter fredsslutet 1679 förstärks vallarna och under det Stora Nordiska Kriget slår fästningen 1717 tillbaka ett danskt anfall mot Karlshamn. Efter en period av förfall moderniseras skansen och ett tenaljverk uppförs runt hela ön. På 1740-talet är Kastellet fullt utbyggt och rymmer en mängd byggnader.

 

Skånska kriget

1676 erövrades Frisholmen av danskarna efter en kortare belägring. Fästningen blev en viktig stödjepunkt för de blekingska friskyttarna. Krigslyckan vände, snart belägrades och kapitulerade de blekingska fästningarna. De danska soldaterna tvingades ut på mördande långvandringar. Garnisonen i Karlshamn fick marschera upp till Röros i Norge. Två tredjedelar av dem dog på vägen.

 

De blekingar som fanns i fästningarna dödades. I Karlshamn var det ett hundratal som hängdes, sköts, halshöggs eller slets i stycken. Johan Gyllenstierna ledde den svenska segermarschen genom Blekinge och Skåne, som har kommit att kallas Edkrävartåget. I varje socken tvingades folket att skriftligen deklarera sin trohet till den svenske kungen. Skrevs inte försäkran under skulle var tionde sockenbo dödas.

 

Blekingarna blev svenskar

De sista tjugo åren av 1600-talet blev en lugn period i svensk historia. Man ägnade sina krafter åt en inre uppbyggnad och åt att stärka riket. I Blekinge drevs en medveten, långsiktig plan på att försvenska befolkningen. Alla ämbetsmän skulle tala svenska. Predikningar och katekesundervisning hölls på svenska och man satsade särskilt på barnen och de unga. En mängd svenska ABC-böcker spreds. "Resultatet blev blekingska svenskar - om än behäftade med en viss provinsiell egenart vad avser kynne och dialekt."

 

Den siste kommendanten

Kastellets siste kommendant var Kaptenlöjtnanten Carl Ludvig Carlström. Han styrde garnisonen 1851-64 via skriftliga order från staden till garnisonsbefälhavaren på Kastellet. Bemanningen bestod av en korpral, 12 man från regementet och fyra båtsmän.

Husen uppges vid denna tid vara "förfallna och underminerade av råttor. Ved och ljus förekom blott under tiden oktober - april och även då sparsamt. "Ett otrevligt ställe".

 

Det beslöts att Karlshamns Kastell skulle avvecklas den 31 december 1864. Garnisonen var då på fyra man. En rymde i november och en dog strax innan nyåret. Kommendanten och hans två soldater halade flaggan för sista gången klockan 14.52 till tonerna av en paradmarsch blåst av stadens skarpskyttekår.

 

 

1901 köpte staden Karlshamn Castellet och Boön av kronan för 25 000 kronor.

Karlshamns Kastell är idag klassat som fornlämning och är därmed skyddat enligt Kulturminneslagen.

Länsstyrelsen, Karlshamns kommun och Blekinge läns museum svarar för skötsel och restaurering. Sedan slutet av 80-talet pågår ett större restaureringsprojekt. Två ideella sällskap intresserar sig särskilt för Kastellet. Det är Castellanerorden, som speciellt intresserar sig för Castellets historia och Lions Club i Karlshamn. Detta intresse har resulterat i att den kyrka som ritades 1742, men då inte uppfördes, kunde byggas 1975.

 

I huvudsak efter en broschyr av Mikael Jardbrink 1995 / Blekinge läns museum /